23:52
Blä. Jag är så otroligt trött i kroppen. Känns som om att jag aldrig är helt ledig. Förra veckan jobbade jag 6 dagar och pluggade 2. Den här veckan pluggade jag i måndags, jobbade i tisdags, iof ledig onsdag - men ändå av någon anledning uppstressad, idag hade jag föreläsning på SUS och imorgon samt lördag jobbar jag. Nästa vecka blir antagligen lite mildare och veckan efter det kommer jag nog böna och be om att få jobba då jag enbart har ett inlagt pass. Ja, jag vinder kappan efter vinden. ;E
Hursomhaver.. idag har jag varit på stockholms universitet och haft föreläsning om hjärnans utveckling; ganska spännande faktiskt. Fick höra att hjärnan har s.k. "krisperioder" då vissa saker måste läras in, men missas detta så kommer man aldrig kunna lära sig "saken." Exempel på det var att man måste "lära" sig prata innan man är 7 år gammal annars går man misste om språket. Vid det här momentet av föreläsning började folk att rynka på pannan och ge lärare en frågade blick. Man kan ju lära sig andra språk oavsett hur gammal man är?
Svaret var simpelt; grunden måste finnas där. Skulle exempelvis dina föräldrar låsa in dig i en garderob från att du föds tills att du är 7-8 år och aldrig prata med dig skulle du med största sannolikhet aldrig lära dig att tala grammatiskt korrekta meningar, om ens prata alls. Lite freaky faktiskt. Andra grejer som man behövde lära sig under den här s.k. krisperioden var känslointryck, social förmåga, symboler etc.
Åh. Måste klockan vara tolv? Jag vill inte gå och lägga mig. Dagarna går så fort nu för tiden. Fast jag har från ingenstans fått ett sådant otroligt sug efter att köpa julklappar, så egentligen går tiden inte tillräckligt fort. Hur kommer det sig att en del saker känns som om att de går jättesegt medans andra saker har en förmåga att gå jättefort? Jag och min pojkvän firar idag en himlans massa månader, ja - just nu sitter jag och räknar på fingrarna hur många det är, 33 tror jag minsann (huvudräkning är inte min grej; men 12+12+9=33 right?)
PUSS 
